Olika dyslexi varianter!
Visuell dyslexi:
-Kännetecknas av problem med helordsläsning som gör läsaren beroende av en mödosam ljudningsteknik även efter långs tids erfarenhet av läsning.
-Läsningen är ofta präglad av kompletta reversibler (t.ex. sol – los, dem – med ), ochde förväxlar lätt formlika ord.
-Ett framträdande drag hos visuella dyslektiker är det ljudenliga stavningssättet : ”sova” skrivs som ”såva”, ”dig” som ”dej” och så vidare.
-Utelämnande av stumma bokstäver är också en karakteristik feltyp: ”vad” skrivs som ”va”, ”hjälp” blir ”jälpa” och så vidare.
-Ofta b – d förväxlingar i åk 1.
-Framträder tydligt senare än auditiv dyslexi (åk2)
-Ibland samband höger – vänster förväxling m .fl. tecken på bristande hjärndominans.
-Sällan verkligt snabba läsare.
-En 1/5 av dyslektikerna är en visuell typ.
-Kan inte lära sig läsa med ordbildmetoden.
-Teckendefekter: De har svårigheter att lära sig noter, stenografi, morsealfabetet, flaggsignalering, räknetecken.
-Svårigheter med formler kemiska formler, bokstavskombinationer, algebra och bokstavskombinationer.
Auditiv dyslexi:
Detta innebär att han samtalar, såväl med sig själv som genom andra.
Han har lätt att komma ihåg genom diskussioner. Han talar bättre än han skriver.
Den auditive tycker om musik och har lätt att lära språk – så länge det är talat.
Den auditiva personen tycker att det är viktigt att få lära genom att föra en dialog.
Han avbryter med frågor och kan till och med, ibland, upplevas som långrandig.
Auditiva dyslexi är mera direkt kopplad till ljudosäkerheten.
Kan ofta inte höra om ordet är sammansatt.
Svagt verbalt minne’. Var ofta 30-50 % procent av orden blir feluttalade vid reproduktionen.
De har svårigheter att höra skillnad på lång och kort vokal.
Emotionella problem: kanske reagerar på sina misslyckanden med t.ex. ångest, passivitet eller raseri, psykosomatisk besvär, såsom huvudvärk, illamående, stamning, ont i magen, kallsvett, darriga m,m.
De har ofta försenad språkutveckling.
Både i läsning och skrivning har de symtom i den auditiva diskriminerings och memorerings förmågan.
De har problem med att skilja mellan ljudbesläktade fonem, och särskilt gäller detta diskrimineringen mellan tonade och icke tonade ljud ( t.ex. b-p, d-t, k-g och v-f).
Läsningen tar ofta utgångspunkt i gissningar utifrån ordets visuella bild.
Om eleverna tvingas läsa fonologiskt blir läsprocessen mycket långsam, med många repetitioner av ljud och orddelar.
Visuell /Auditiv
– Dyslektiker har problem både på det auditiva och det visuella området. Det kan ofta vara auditiva problem som är den primära delen i dyslexi för visuella personer. [1]
– De kan ha svårt att varsebli, att tolka och minnas bokstäver, ordbilder.
Man har tendens att blanda ihop bokstäver som kan likna varandra
– De har en tendens att blanda ihop bokstäver som liknar varandra visuellt, och på samma sätt förväxlar de formlika ord.
– De kan kännetecknas av svårigheter med att läsa hela ord, vilket gör läsaren beroende av en arbetsam ljudningsteknik även efter lång tids erfarenhet av textmaterial.
– Det framträder tydligt mycket senare än det kan vara för de som har auditiv dyslexi, förmodligen i årskurs 2.
– De kan göra omkastning av bokstäver, men ofta är orden ändå meningsbärande. Bristen kan vara i en visuell sekvensuppfattning.
– De har också svårigheter med att läsa eller lära sig noter, stenografi, räknetecken, de kan också ha svårt med kemiska formler, algebra bokstavskombinationer. De har också låg läshastighet.