Vad är Autims för något:
Vad beror autism på?
Autism är en neurobiologisk störning i det centrala nervsystemets utveckling. Den upptäcks oftast då barnet borde börja lära sig kommunicera och tala. En tillförlitlig diagnos är oftast möjlig att ställa då barnet är ca 1½ år gammalt.
Autism har med största sannolikhet förekommit i alla tider, men det var först på 1940-talet som autism uppmärksammades på allvar. Forskaren Leo Kanner publicerade år 1943 en artikel om barn med ”autistiska störningar i den känslomässiga kontaktförmågan”. Autism beror inte på känslokalla hemförhållanden, dålig uppfostran eller vanvård. I dag talar man om autismspektrumstörningar. Benämningen inkluderar närbesläktade tillstånd som autism, Asperger syndrom, Retts syndrom och disintegrativ störning.
Hur märks funktionshindret?
Det lilla autistiska barnet har ett annorlunda socialt samspel, barnet besvarar inte mammans leende, barnet sträcker inte heller fram sina händer för att komma i famnen , tvärtom – barnet vill inte känna kroppskontakt.
De flesta personer med autism har svårigheter att kommunicera, ungefär hälften utvecklar inget tal alls eller bara enstaka ord och mycket enkelt tal. Den svaga ordförståelsen och oförmågan att avläsa andra människors gester och ansiktsuttryck försvårar kontakten till andra människor. Därför behöver personer med autism mycket stöd och olika hjälpmedel för att kunna kommunicera.
Autism kan yttra sig mycket olika hos olika individer. De dominerande symptomen varierar från fall till fall.
Typiska drag hos barn, ungdomar och vuxna med autism:
– Har en försenad eller utebliven talutveckling
– Har svårt att läsa av och förstå mimik och kroppsspråk
– Tolkar ofta språket konkret och bokstavligt
– Förstår inte låtsas- och fantasilekar
– Använder ofta sina leksaker på ett annorlunda sätt
– Kan fästa sig vid ovanliga saker och bli fascinerad av enstaka detaljer
– Kan vara över- eller underkänslig för ljud, ljus, beröring, smärta, temperatur, lukt-, smak- och andra sinnesintryck
– Är ofta rutinbunden och har svårt för förändringar
– Har ofta insomnings- och sömnsvårigheter
– Utvecklar ibland ovanliga rörelsemönster som att gunga, vagga, eller gå på tå, snurra, vifta.
Hur vanligt är autism?
Man räknar med att det finns ungefär en person med autism per tusen invånare, med andra ord finns det cirka 5000 personer med detta funktionshinder i Finland.Däremot finns det många fler som har så kallade autistiska drag. Autism är vanligare hos pojkar än flickor. Forskningsresultaten visar på att tre av fyra barn med typisk och svår autism är klart begåvningshandikappade. Autism kan också vara kombinerad med andra funktionshinder t.ex. epilepsi, syn- och hörselskador.
Vilket stöd behövs?
Autism är ett livslångt funktionshinder. De flesta personer med autism behöver omfattande hjälpinsatser. Även de som klarar sig själva och har ett arbete i vuxen ålder behöver oftast någon form av stödinsatser från samhällets sida.
För att förstå sin omvärld behöver personer med autism ett individuellt stödprogram att följa. Stödprogrammet kan kan vara uppbyggt kring bildkommunikation, tydliggörande pedagogik, visuellt dags- och veckoschema samt välstrukturerade aktiviteter under dagen. Det är bra att anpassa innehållet i aktiviteterna så att man tar till vara personens starka sidor och intressen. Det är också viktigt att formulera de individuella målen i nära samarbete med hemmet och skolan. Barn med autism har svårt att använda sig av ny miljö; övergångar mellan olika aktiviteter måste förberedas noga. Det krävs ett nära samarbete mellan personal och föräldrar.
Människor med autism är olika
Människor med autism är olika varandra
även om de har samma funktionshinder.
Det kan bero på om man har svårare eller lättare autism
om man har utvecklingsstörning eller inte,
hur man är som person
och på hur gammal man är.
Personer med autism kan också ha andra funktionsnhinder
som epilepsi eller ADHD.
Epilepsi gör att man kan få kramper i hela kroppen.
ADHD är när man har svårt att sitta still
och att göra en sak i taget.